Höstutfärd till Sölvesborg den 25 september 2019
 
ChriPus höstutfärd till Sölvesborg rönte ett stort intresse med många anmälningar. Av praktiska skäl var deltagarantalet begränsat varför lot­ten fick avgöra vem som kom med.
Efter det att vi samlats vid Sölvesborgs järnvägsstation promenerade vi, under kulturchefen Sofia Lenningers ledning, upp för backen med siktet inställt på Listers Härads tingshus.
 
Innan vi lämnade järnvägsstationen fick vi veta en del om denna som man skulle kunna benämna den nya. Stationen, Sölvesborgs andra, in­vigdes efter det att den ursprungliga banan från Kristianstad hade för­längts vidare österut till Karlshamn. Arkitekten var Folke Zettervall, Helgos son, och året 1889.
En bit upp kunde vi begrunda Stadshotellet färdigt 1911 och för den lilla staden en mycket pampig och arkitektoniskt monumental byggnad.
Under vår väg vidare fick vi även veta om stadsplaneringstankarna vid tiden inför bygget av tingshuset. Planer med bland annat tunga slutna stadskvarter.
När vi nu har kommit en bit upp i backen föreläser Sofia L om tankar och idéer som tingshusets arkitekt, Gunnar Asplund, närde inför sitt uppdrag. Symmetrilinjen i gaveln som egentligen är fasaden som strikt delar husets halvor och är obrutet skönjbar ända från järnvägsstationen.
Väl inne berättar Sofia L vidare om det stora renoveringsarbete som un­der många år bit för bit genomförts. Etappvis, givetvis beroende av
Kostnadsskäl, men även beroende av omfattande efterforskningar efter hur originalet gestaltade sig, framför allt beträffande färgsättning. Med Gunnar Asplund var det nämligen så att det var inte bara huskroppens form som bar hans signum utan även alla inredningsdetaljer.
Av tidsskäl inskränkte vi visningen till tingssalen, domarrummet och nämndemannarummet. Tre enheter som givets, så långt möjligt, sin ur­sprungliga utformning.
Lister Härads tingshus stod färdigt 1921 och är utan tvekan kommunens mest arkitektoniskt omtalade hus och representerar den yngre Gunnar Asplunds stil.
Huset ägs i dag av Sölvesborgs kommun och nyttjas bland annat av mu­sikskolan.
Efter tingshusbesöket vandrade vi vidare i riktning mot centrum och lunch på Restaurang Blåregn. Under vägen studerar vi Sparbankshuset från 1914 ritat av Helsingborgsarkitekten Hellerström och det före detta varmbadhuset från 1923 ritat av Kristianstadsarkitekten P L Håkansson.
Efter lunchen i förrådskällaren under en för detta gammal köpmanna­gård tar Ingmar Nilsson vid och lotsar oss vidare mot Stortorget och S:t Nicolai kyrka. Vi påminns till att börja med om den stora och förödande stadsbranden 1801. En brand om ödelade en stor del av den centrala stadskärnan och då bland annat stadens rådhus.
Vi får veta om det nya rådhuset ritat av Fredrik Blom, det gamla gick ju
upp i rök 1801, om torg fontänen, skapad av Stig Blomberg 1948, och lite om fontänens föregång­are stadsbrunnen.
Väl framme i kyrkan tar Ingmar N oss med på en resa från 1200 talet eller möjligen tidigt 1300 tal och framåt. Hur Sölvesborgarna började bygga en stenkyrka och färdig­ställde det som idag är koret under sent 1200 tal. Allteftersom staden växte i betydenhet, borgen var länsresidens för Blekinge och under uni­onstiden ett mycket starkt fäste i öster, byggdes kyrkan till med det som senare blev långhus, torn och vapenhus.
Efter byggnadshistorian berättar Ingmar N vidare om kalkmålningarna i koret men även i långhusets främre del. Här är vi inne på ett av Ingmars specialområde Som medförfattare till boken Bland Heliga Kvinnor och män har han ett mycket stort och rikt materiel att ösa ur. Allt ifrån tre­enigheten via apostlar till en förmodad bild av själva målaren. Vi upp­märksammas på sådana detaljer som man som vanlig betraktare inte utan expertens hjälp uppfattar.